HannaStarfucker

Jaha, då var den sista av sommarens festival avklarad. Dock inte om man ska tro en gammal Promoe-kopia, som ringde igår och förklarade att det minsann var Malmöfestival till helgen. "Jaha", tänke jag. Inget som intresserar mig. Omedvetet hyser jag ett visst agg emot Skåne. Ingen aning om varför egentligen, har varit där max 3 gånger, så jag bör ju egentligen inte ens uttrycka mig i frågan, men det är nåt med dess aura, andandes en blandning av hasch (uj vad det flödar fördomar) och välkammade brats. Inget jag varken förespråkar eller föredrar. Nog om det egentligen. Timbuktu är ju en fin kille och bor ju där, så jag antar att staden har fört nåt bra med sig.

Förra veckan gick åt till att peppa inför den efterlängtade, men ändå något oplanerade Göteborgsresan. (Jag kom på nu att det har hänt otroligt mycket sen jag skrev sist, som bör förtäljas, men just nu orkar jag inte, med tanke på att jag står på jobbet, jag återkommer med det där). Inte minst pepp för att Fredrik lämnade mig för Norge på söndagen, och kär och äcklig som jag är känns fyra dagar, som ett halvår ibland. Hursomhaver bokade Amanda och jag sista tågbiljetterna SJ hade att erbjuda, -handikappplatserna.
Med vårt sedvanliga Stockholmstempo rusade vi i sensommarsol till tåget, så att svetten lackade. Deja vu, Amanda?
Väl på tåget mötte vi Patrik, vars 14 kvadrat stora lägenhet vi skulle bo i under helgen. Vi susade förbi Vretstorp och som på telefonen lovat stod mamma å Carl och vevade med en handduk. Haha! Det var jävligt toligt, tyckte vi, som genast skapade teorier om huruvida man skulle kunna kasta ut grejer genom fönstret som man hade lånat utan att behöva ta en omväg när man har bråttom.
Baby stod på stationen i Göteborg med ett grymt leende. Shit man! Du gör mig knäsvag.
Jaja, häremellan hände det egentligen inte så mycket. Äta, packa upp, duscha, dricka. Blablabla..

Vi hade inte så mycket planer för kvällen, men bestämde oss iallafall för att gå ut. Efter lite turbulens med kollektivtrafiken (ja, de tycks lägga om alla jävla trickspår runt Sahlgrenska), så kom vi iallafall till Grönsakstorget och vi begav oss emot Sticky Fingers, som bjöd på sjukt lång kö. Förtur om man hade band, men vi hade fortfarande inte hämtat ut våra, så vi vandrade en lång väg innan Fredrik till sist insåg att han inte hittade (jag sa ju det) och han bjöd oss på en taxi till Skål, som visade sig vara ett helt suveränt ställe med briljant känsla för musik (som naturligtvis improviserades fram ifrån en iPod, åh hem ljuva hem!) och drinkarna; Billigt? Ja! tackelitack för det.
Raglandes till McDonalds och sen hem. Vi hade en lång helg att vänta..

Fredagen kändes konstigt att sitta som en alkis i en het lägenhet och dricka sprit kl 12 på dagen. Vi begav oss i regn till en tandläkarkompis till poatrik, som bodde i nån "Sex and The City-inspirerad lägenhet med Ittala-glas och Miomöbler. Hej Bostadsrätt! Men tydligen var det en studentlägenhet, men den skrek iallafall "Hej, mina föräldrar är Jurister". Aspackade gled vi mot Slottsskogen och missade Albert Hammond Jr. Kommer aldrig att förlåta mig själv. 
 
Jag tänker INTE skriva en Hultsfredsblogg och resencera varje band jag såg utan helt enkelt bara göra en lista med en KORT kommentar, så håll tilll godo. Vill ni trots allt veta mer, Ja, hör av er då.

The Hellacopters- underbart att se dem igen! Gotta get some action now var en höjdare. Kul att se Amir Chamdin stå å filma.

The Hives- Det blir inte så mycket mer briljant än så här.

Lady Sovereign- Kul att man börjar tycka att en artist e bra efter att ha sett en konsert. Hon e sjukt liten, men briljant!

Laakso- Vi var så jävla trötta och stod i stort sett och sov inne på Sticky Fingers medan Juvelen spelade, en för övrigt mycket överskattad typ. Nog kan man säga att det var värt det. Markus Krunegård gör en aldrig besviken.

Och så kom lördagen..
Vi satt och förfestade utanför i parken i solsken. Perfa, om du frågar mig.

Moneybrother- Kul att se han igen. Han rev på som vanligt. Bra, men egentligen inte mer än så, jag var rätt hängig i humöret, så jag antar att det kan ha varit det.

Juliette and The Licks- Efter ett evigt harvande i öltältet så var vi ju bara tvugna att se Juliette Lewis. Hon är ju klart bäst! Ska jag bli rockstjärna SKA jag bli som henne. Hon skyr inga medel. Dessutom fick jag spelningens enda trumpinne. Undra vad man kan få för den på Ebay? 
 
The Ark- Vi skulle egentligen inte se dem, men efetrsom jag inte hittade Fredrik så kunde vi lika gärna stå kvar, -i spöregnet under en gemensam poncho :) Men eftersom jag sett dem 3 gånger i år redan så kan man väl inte påstå att det hände så mycket nytt.

Teddybears STHLM- Lily Allen ställde in, men ingen kunde vara gladare än jag. Kommer ett band från Stockholm till Göteborg kan man räkna med gliringar, precis som första gången jag såg dem för 3 år sen. De e ju briljanta. Och bättre blev det med assistans från Mapei (!), Rodde från Infinite Mass och sen den där mörkhyade killen som jag aldrig kommer ihåg namnet på.

Kanye West- Trött är man, men man kan inte missa Gbgs största bokning. Amanda o Fredrik tyckte han samplade sönder större delen av konserten, vilket jag iofs kan hålla med om, men det var kul att ha sett honom. Touch the Sky var en höjdare.

Söndagen kom och efter att ha ätit Pizza varje dag(Tack Dr.Fries) och druckit upp en 75:a Absolut, så e man rätt seg. Så vi drog en Pizza till. Haha! Men nu skulle man iallafall hem på Rehab. Fikade på stan med Patrik och Malin å så drog vi hem med Swebus. Hej Hej!
 
Es war nicht alles, men jag orkar inte mer, jag tror att jag kan ha lunginflammation och har ingen ork kvar i kroppen. Puss.