HannaStarfucker

Egentligen borde jag sova för flera timmar sen, men under kvällen kan man väl säga att det varit en del upptåg, som gjort att jag inte kunnat.
Hela dagen har varit helt fenomenalt seg (ok, som vanligt kan det hända att jag överdriver hela situationen, men det är så jag är). Igår kväll satt jag uppe, för att med order från andra skriva diverse texter. Redan klockan 21 var jag trött, men kunde inte ge upp med tanke på att uppgiften inte var klar. Det kändes onekligen som att gå tillbaka till skoltiden, när man kväll på kväll inför ett nationellt prov eller liknande satt och ångest-pluggade i flera timmar och kände att man ändå inte kom någon vart. 22.30 satt jag och nödrimmade. "Queen, seen, bean.." Jag sa till mig själv, "fan, Hanna, det är dags att gå och lägga sig".

 Nog för att kvinnan en gång i månaden ger ifrån sig extra sura hormoner, tyckte jag trots detta tillfälle att det var en ovanligt bitsk stämning på jobbet imorse. För den som inte jobbat inom denna arbetsform, grupper brevid/mot varandra men som ska uppnå samma mål, men som trots detta verkar motarbeta varandra. (Industrier oftast, min egen teori.), kanske har svårt att föreställa sig vilken sur stämning det kan vara efter en lång arbetsvecka men överdrivet monotona rörelser.
Idag skulle vi som igår "låna ut mig" till en annan grupp i och med att det fattades folk. Nä, då ska det igång att krånglas och någon annan ska gå över. Precis som i sandlådan på dagis, alltså. "Får inte jag vara med Kalle.." o.s.v. Fruktansvärt att möta dessa blickar en så tidig morgon som detta.
Facket, eller i folkmun kallat Fuck-It bestämde sig för ett tag sen att våra tider minsann inte fungerade och har därför ändrat sig rätt drastiskt när det gäller dem. Vi börjar numera kl. 6, vilket jag är glad för, men slutar då 14.35. Eftermiddagsveckorna börjas 15.30 och slutar 23.05 (vilket drabbar oss Harrys-torsdagar-fantaster). Var 6:e fredag jobbar vi numera de tidigare lediga fredagarna mellan 15-19 (!), men det värsta, hände en dag som denna. Vi slutar 15!!! EN FREDAG!!! Jävla Sosse-pack. 25 minuter längre för att kompensera för mötet vi brukar ha varje vecka. Tack för den du! Detta resulterade i ännu mera grinighet från min sida. Fick dock ett uppmuntrande sms framåt två och syrran var på massage i stan och kunde därför skjutsa hem mig till Vretstorp efter jobbet, eftersom jag denna kväll bestämt mig för att "bara ta det lugnt". Risken är rätt övervägande att man trots denna bestämmelse, om man nu sitter hemma i Örebro, att man faktiskt ändå går ut. 
Väl hemma i den gamla hemstaden/samhället åkte jag iväg och gjorde ärenden åt brorsan. Nej, jag har aldrig sjungit i mikrofon, och det lät förmodligen skit, men Oj så Skoj, det var! Det får vi verkligen göra om. 

I övrigt har jag ägnat mig åt att besöka farmor och farfar, som tillsammans med farbror Torbjörn (och nu också pappa), drack whiskey och kollade på nåt jäkla Café-program, något som jag trodde dog ut omkring axelvaddarnas nedgång. Vi åkte till ICA och så hem.
Mamma dukade upp till "fredagsmys" och det skulle ätas räkor och diskuteras Indien..igen.
 
Det sjukaste ikväll var nog att jag efter Idol (klart jag kollar) skulle prata med Fredrik på MSN och överraskades av teknikens under och kände hur jag drog tillbaka mitt eget förnuft till tidigt sekel. Fredrik "ringde upp mig". Va?! Jag hade på fullaste allvar inte hört talas om detta än. Efter detta uttalande kommer jag att förmodligen skickas på diverse ofrivilliga kurser i "datakunskap" eller börja kallas "Hanna i svart-vitt" o.s.v. men allvarligt, INGEN ANING! Jag måste frivilligt erkänna att jag blev som ett barn på nytt. Det fanns dock ETT litet problem. jag hörde Fredrik, men jag kunde inte själv göra min röst hörd. "Hallå", tänkte jag, "vart fan sitter den inbyggda telefonen?". Med support från Frippa kom jag ingen vart och inte gav någon text på internet mig någonting heller. Fan! 40 minuter satt jag, kan bero på att hela familjen satt samlade som när färg-tv:n kom och bara beundrade, samtidigt som jag skrev till Fredrik, Amanda och Rebecka. Sistnämnda som ju är i Nicaragua och faktiskt var värd att ödsla tid på =)
Eftet ett tag kom Henke plötsligt instampande in och försökte lösa problemet, men kom fram till att den där inbyggda mikrofonen nog inte fanns.. så imorgon är det bara att knata in på Clas Ohlson och köpa ett headset. Shit, kan man prata gratis med Norge e jag ju bara tacksam..
Resten av kvällen ägnades åt att kolla på några klipp på YouTube, högt som fasen, men det e ju som vanligt när man e hemma; ljudnivån höjs liksom automatiskt när det kommer folk.

Imorgon e det match. VIF-Örebro. Hur det går? Nja, jag hoppas ju på vinst, men det blir nog ett X.
Kul att Amanda kommer ner igen, förresten. Nu bör jag sova. Mamma kommer säkert att dra igång med dammsugaren runt 8 imorgon.
Har så mycket att förtälja, men har inte tid. Å JA! Jag SKA lägga upp bilder från Hultsfred snart..

Grattis Magda till tjänsten på kirurgen, förresten!

Piss å Kräm /H.