HannaStarfucker

Ojojoj.
Nu ar jag har!
Efter mycket nervositet och pirr i magen infor den har resan, kom vi antligen ivag, aven om det var med mycket vemod..
Lyckligtvis, eller vad man ska saga sa sjuknade Fredrik in pa vagen till Oslo i mandags kvall och kom hem igen, vilket jag inte kunde sorja over. Otroligt skont att fa ha honom nara tills vi akte. Dessutom fick ju skjuts till Scandic Vasthaga, i onsdags morse klockan 04.00. Hade vantat mig en stor buss, men nar vi val kom pa plats sa vantade en liten minibuss med Sara, mig och tva andra passagerare..
Men lite tarar i ogonen sa jag HejDa till Fredrik. Shit, e det sa har jobbigt att skiljas at for tva veckor?
Flyget skulle inte ga forens kl 10.30, men vi ville vara garderade och dessutom var bussen relativt billig, i jamforelse med att krangla med tag och Arlanda Express.
Flygplatserna ar som vanligt; kalla och fyllda med separationsangest. Det dyker dock upp en kille, men en ovanligt innovativ stil. Snyggt kladd, men i ovrigt en mossa pa snedden och stora solglasogon. Sara och jag menar att "sa far man ju inte se ut om man inte typ spelar trumpet i Moneybrother". Nagon halvtimme senare vandrar killen forbi igen. Sara och jag vander pa oss och brister ut i ett asgarv. Den lustiga killen var ingen mindre an, Stakka Bo, den gamla 90-tals ikonen =)

Sen borjar den gamla turen igen. Incheck, vaskor, passuppvisning, flygplansmat pa smasma brickor.. jaja, ni kan rutinen.

Nar vi val landat i det stora stygga Indien, ar faktiskt forsta gangen jag faktiskt inser att vi ar har. Shit! Och det ar da oron satter in pa riktigt. "Kommer vaskorna?" "Star taxichaufforen dar som avtalat?" "Blir vi ranade"..
Allt gick som smort, dock. Vaskorna kom snabbt, taxichaufforen var serios, likasa hotellet vi bor pa, aven om gatan ar den mest mansdominerade jag sett.. Dessutom tyckte jag igar kvall, nar vi kom akandes att stamningen kandes lite hotfull, inte alls som hemma i "trygga Sverige". Tjoigt och tjimigt pa gatan, bilarna tutar tamejfan konstant, sa i natt kommer det definitivt att pluggas in proppar! Hursomhelst. Det var mest man pa gatan. Och de glodde pa oss som om vi var prosituerade, vilket ocksa varit fallet idag. Det e egentligen ingen storre fara om man klar pa sig, som vi gjorde idag (jag ser ut som en riktigt turist i linnebyxor och tunika i naturens farger..haha), men av nagon konstig anledning verkar de inte sa vana med vita manniskor och glor pa oss som apor i en bur.

Nar vi kom till hotellet ringde jag hem och till Fredrik. Sen slappte all nerviositet och jag borjade grina. Inte for att jag langtar hem direkt, men det e klart att det blir en omstallning. Och med tanke pa den langa dagen sa var det inte sa konstigt att jag var trott..
Vi bor i ett rum langst ner vid receptionen. Tva sangar, badrum och tjanare som springer fram och tillbaka. I gar stod den stackars killen kvar, trots att han hangt in EN handduk, och da slog det oss att man maste lamna drix varje gang som de gor nagot. Javligt jobbigt att halla reda pa..men det e inga stora summor vi snakcar om, kanske 5 SEK.

Idag vaknade jag av ett starkt ljus bakom gardinen och undrade for mig sjalv vad sjutton det var for en lampa som jag hade missat. Jag drog bak gardinen och insag att det det var solen. Det var lange sen man sag den sa orange.
Dagen var planerad for att leta pa den stora shoppinggata, som Peter A, Fredriks kompis talat om, men nar vi pratade med killarna i receptionen, sa foreslog de att vi skulle hyra en taxichauffor over dagen, som skulle visa oss alla stora sevardheter i Dehli, vilket vi nappade pa med tanke pa priset; 700 Rupier, d.v.s. ca. 90 SEK: galet i efterhand med tanke pa hur mycket han korde idag.

Vi kom forst till ett tempel, som ingen av oss hort talas om. Det vi reagerade pa att pa utsidan satt, overallt en massa Swastikor, eller i folkmun kallade Hakkors. Inget som man i Vastvarlden kanske forknippar med nagot annat an rasism.. I ostvarlden en symbol for solen..
Vi klev in, men forst blev vi ombedda att ta av oss skorna, och sa har det varit hela dagen nar vi besokt tempel, vi har gatt barfota.. Jag vill inte tanka pa hur mycket fotsvett jag trampat upp ifran de smutsiga indierna, men regler ar regler..
Vi kopte vatten. Trots att vi knaprat tabletter hela morgonen inkl. vatskeersattning, tyckte vi att det var bast..

Under dagen har vi aven besokt det beromda Lotustemplet, som paminde om en stor innekrog i Stockholm goes Kristallkyrkan i Vretstorp. Stor och maktig. Dock hande en ratt marklig sak utanfor templet. Vi sag sammanlagt tva turister och resten var indier, som glodde som bara faan.. Dock narmade sig en stor flock med skolungdomar Sara pa ett markligt satt och ratt som det var var hon "bara tvungen" att stalla upp pa ett fotografi. Det var val lugnt, men ratt var det var blev det en hetsig stamning, inte pa ett otrevligt sett men helt aprapa skulle hon stalla upp pa ett till, och ett till..Konfunderade flydde vi mer eller minre dar ifran i ett skrattanfall och undrade vad som precis hade hant? VARFOR i allsinn dar ar de sa faschinerade av oss vasterlanningar?! Ar de for att vi sa bleka eller vad? Min teori var att de trodde att Sara var Michael Jackson, i sin pilotbrillor och sin korta langd..

Mer da.. (orkar ni?) Grejen ar den att Dehli har idag bjudit pa sa myckert intryck att det finns sa mycket att beratta och blir jag cenil sa vill jag ha det nedskrivet.. sa ar det bara.. det e frivilligt att lasa.. =)

Vi har besokt ett varldsarv ocksa, och Indiens svar pa triumfbagen; India Gate. Det tog ett tag att fatta vadfan det var for en stor portal, men efter en titt i Sara Indien-bok (som vi f.o. haft en valdigt nytta av), sa sag vi att det var ett monument over de stupade i WW1.

Maten ats pa en restaurang, som taxichaufforen valde. Vi svalde vara laktostabletter och hoppades pa att det inte skulle ga at skogen. An sa lange har jag inte markt nagot, sa jag anar att jag liksom idag bor halla mig till vegetariskt och stark. Oversattningskorten fungerade jattebra, sa Fredrik, det var nog bra att vi skrev ut dem iallafall..

Nu ska jag grymt trott och ska dusha i vart iskalla vatten, varmvatten verkar inte vara nagon garanti har, tyvarr..
Luften ar kanonskitig och tung har och trafiken kan man tala i evigheter om. Vi har olika teorier om varfor man kor o tutar som man gor, men jag aterkommer till dem.
Jag saknar er! Snart ses vi!!

Puss Puss!!!

(Hoppas det gick bra pa Carls 7 ars kalas, forresten)

Pappa!!! Halsa farmor att det e krangligt att skicka kort, men att jag har det bra!!